Programmering

Jag har funderat ganska mycket på de nya läroplanerna som börjar gälla i höst och framförallt programmeringen. Det är många som oroar sig för att det kommer att ta mycket tid från undervisningen och det är en relevant tanke. Jag försöker vända på det och funderar på hur man istället kan använda programmeringen för att utveckla undervisningen. Hur kan programmeringen hjälpa eleverna att förstå matematiken bättre och här tänker jag två spår.

Det ena är att att om man ska kunna skriva en algoritm för att göra en beräkning så måste man verkligen förstå hur beräkningen går till. Eller som någon sa: Det finns tre nivåer av förståelse av matematik. Först kan du använda matematik för att räkna tal, på den andra nivån kan förklara för någon annan hur han eller hon ska göra. På den tredje nivån kan du förklara för en dator hur den ska göra.

Här finns en mängd olika övningar man kan göra, man kan skriva en algoritm för hur det går till när man adderar två tresiffriga tal med varandra. Sedan klipper man sönder den så att det blir en mening på varje lapp, eleverna ska sedan försöka återskapa ordningen på lapparna. Jag återkommer med exempel på detta i ett annat blogginlägg.

Det andra spåret är att programmera en simulator som gör beräkningar åt oss så att vi kan använda vår tid och energi till att resonera kring matematiken. Jag testade att skriva en enkel simulator för tärningskast med två tärningar. Användaren får mata in hur många kast som ska simuleras och programmet slumpar fram kast och kollar om sju är det vanligast förekommande talet. Om det är det så får man testa fem gånger för att verifiera resultatet. Om sju inte är det vanligast förekommande talet så uppmanas användaren att öka antalet kast för att få ett säkrare resultat. Programmet visar också hur många gånger som resultatet har blivit två, tre och så vidare.

Simulatorn hittar ni här: Simulering tärningskast

Utifrån detta kan man föra en del diskussioner.

  1. Hur många kast behövde ni för att sju alltid ska bli vanligast förekommande?
  2. Varför har inte alla lika många kast? En del kanske har valt hundra och andra tusen.
  3. Varför blir resultatet så ofta sju?
  4. Hur många olika resultat kan man få med två tärningar?
  5. Blir värdena normalfördelade, vilka andra värden finns det som är normalfördelade?
  6. Varför skiljer sig antalet mellan gångerna?

Det som är fördelen är att det går snabbt att ändra förutsättningarna för att se vad som händer, på några sekunder har datorn ”kastat” tärningen 1000 000 gånger. Det skulle ta ganska långt tid att göra för hand. Man kan gå vidare med att undersöka vilka rektanglar som har den största arean utifrån en given omkrets eller undersöka volymer kontra begränsningsarea.

Har du några bra idéer på hur programmering kan utveckla matematikundervisningen, kommentera gärna nedan.

Jag är en Ma/NO-lärare som jobbar på Strandskolan, år 6-9. Jag har jobbat i ca 17 år som lärare. Alla inlägg på denna blogg är mina egna tankar.

Publicerat i Uncategorized
3 kommentarer på “Programmering
  1. […] håller på att utforska programmeringens möjligheter att utveckla matematikundervisningen och har tidigare skrivit om hur vi kan låta datorn göra beräkningar åt oss. Det gör att vi kan lägga mer tid […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: